Idag blev min vardagsmardröm sann.
Viola slickade på stolpen runt målet på fotbollsplan och sen satt hon fast, men tungan alltså. Jag och Hjalmar lekte kurragömma och Viola sprang omkring hon med, till en början iallafall tills hon fastnade. Jag såg hur hon satt på huk vid målet och jag tänkte bara NEJ slicka inte där nu och sen hörde jag skriket.
Det enda jag kommer ihåg att jag tänkte var DRA INTE LÖS HENNE. Jag förnedrade istället mitt barn med att spotta upprepade gånger på hennes tunga men det hjälpte iaf för den lossnade och det blev bara ett minimini märke. Men mitt hjärta slog typ utanför kroppen. Hennes hjälplösa blick när hon satt fast, min lilla blomma, såå söt.
Jag vet inte varför jag alltid varit livrädd för att barnen ska fastna någonstans.
Jag tror det är för att jag fortfarande känner smärtan från när jag gjorde det själv för sådär en 24 år sen. Jag kommer ihåg hur pappa tog mig under armen och sprang in till grannen med mig och hästskon hängande i tungan. De flörsökte först få ner mitt huvud i handfatet på toan men den var så trångt så sen blev det diskbänken och där släppte den. Sen kommer jag ihåg att jag fick en vaniljglasspinne men jag kommer bara ihåg att den var röd av blod.
4 comments:
Åhh neeej! Minns också hur det var när jag fastnade en gång för sisådär en 26 år sedan. Usch och fy. Hur gick det då? Hur fick du loss henne? Jag drog loss mig själv om jag inte minns fel.
men ååååå stackars lilla plutt.
Det där har inte hänt varken mig heller mina barn som tur är.
Tur att det gick bra!
Huga lillgumman :(
Kommer också ihåg när jag slickade på Rikards barnvagn när jag var liten och fastnade, vilken fasa.
Skönt att det gick bra och hon inte fick panik och drog sig lös.
KRAMAR
Fyyy .. lilla söta Viola gumman.
Tur allt gick ganska bra ändå.
Kram till er alla.
Nästa vecka har jag ledig vecka så vi ses gärna nån eftermiddag.
Kram Victoria
Post a Comment