Kvällsbloggning

Vi hade en Eddie dag idag. Vi tänkte gå på kyrkis men Viola var lite kletig i ögat när hon vaknade så jag ville inte riskera att smitta ngn om det skulle vara ögoninflammation. Det var nog inte det heller för hon var varken röd el kletig vid lunch.


Vår fina kompis Eddie Mowgli, gulligt va



Fortare Eddie säger Hjalmar. Eddie har inte så ofta bråttom.


Ja nu sitter jag här själv. Det känns väldigt ovant. Barnen sover och Hasse är på konferans fre-lör med jobbet. Det är så tyst. Jag var lite stressad innan över hur nattningen skulle gå för Viola är i en kinkig period och Hjalmar i en trotsig men det gick ju alldeles lysande. Jag var inställd på att helvetet skule braka samman om båda hade beslutat sig för att få ngt frispel samtidigt. Men det har sällan gått smidigare.

Viola satt i halsen så hon kräktes över hela sig så jag satt henne i badet och nu sitter hon där själv och sen rullar hon över på mage och fattar efter 1 kallsup att hon måste hålla upp huvet. Sen kröp hon fram och tillbaka i badkaret och plaskade allt vad hon hade. Jag är glad att ingen av våra barn varit vattenrädda.
Hjalmar och jag spelade Bamses honungsjakt när Viola somnat. Han ska läsa själv nu på korten och när han fick ett LilleSkutt kort så stog det "Lilleskutt ger mig masssor av burkar" vilken bra Lilleskutt. Behöver jag tillägga att Hjalmar vann.

Jag har knåpat ihop en annons och satt ut gåstolen på blocket eftersom nu när Viola kryper tycker jag inte hon behöver den mer. Det tar emot lite att veta att man inte kommer behöva den mer och jag känner mig inte riktigt tillfreds med den känslan men den är ändå bättre än ett barn till, så av 2 onda ting. Men det som var lite roligt var att när jag såg en annan annons på en exakt likadan så har dem utförligt beskrivit att den har tippskydd så att den inte ska kunna åka ner för trappen. Och just den funktionen har jag svurit över, idiotförklarat tillverkaren och tyckt att det varit sämst för hjulen bak är tex låsta och den går typ aldrig att bara putta iväg utan man måste styra iväg den. Men om det i sin tur gör att den inte åker ner för trappen så okej då.

Häromdagen skulle vi på Kristina kyrkis och jag skulle ta på mig kläder. Jag inser att alla mina byxor är antingen tvättade men blöta eller i smutskorgen. Så jag fick lite panik och letade ngr iaf halvsnygga mysbyxor, (har ett par såna). Men letandet var förgävas och kjol ville jag inte ha. Så i paniken kommer jag på att Emelie varit tillbaka med en kasse mammakläder. JAA tänker jag, jag kan ta dem där jeansen jag hade alldeles i början när jag väntade Viola. Glad i hågen tar jag på mig dem. Jag tittar mig i spegeln och vill bara kräkas, jag ser mer gravid ut än när jag var gravid. Jag sliter av dem och knular ner dem i den skitpåsen och svär över att byxerna krympt. Emelie har säkert tvättat dem i 95 grader!!!! Bläää I totally hate it
........................Emelie hävdar bestämt att så inte var fallet...............................................

Emilia var då senare under dagen vänlig att informera mig om att det fanns ett par byxor som hon visste, som var lite mer för oss (hon uttryckte det fint) kvinnor med former. Dvs oss fetare eller för den som vill mindre smala. Men jag ska köpa ett par såna snart iallafall.